När vi åkte mot mantorp i svinottan lördag morgon så såg det inte så ljust ut, det verkade bli regn och prognosen berättade att det skulle tillta under dagen. Ner mot Jönkan regnade det och det verkade hänga i längs Vätterstranden upp mot banan. Efter ett par mil klarnade det upp och hoppet på torrspår tändes igen. Under hela dagen hängde skurarna i luften och släppte lite regn, mest för att visa vem som bestämmer tror jag. Hur som helst blev det torrt, soligt men lite blåsigt. Vanligt Mantorpväder alltså. Den typen av väder som ger både solsveda och frostskador samtidigt utan att man märke det. När man kommer hem och sätter sig ner brukar man känna av det, så även denna gång.

Fick också åka med ett par varv i en Seat Cupra, i standardutförande fast skodd med slicks och med STCC-piloten Roger Eriksson bakom ratten. Han berättade om spårval och körteknik samtidigt som han piskade den stackars spanjacken runt banan. att bromsa vid femtiometersskylten efter ha varit uppe över två hundra kilometer i timmen på långa rakan var en härlig upplevelse!
Summerat så blev den dan som vi trodde skulle gå i silikongrått, svinkyla och nederbörd förvandlad till en toppnotering! H gav dagen tio av tio i betyg. Han satte bättre tider än förra säsongen och bilen höll. Det blev bra väder och som vanligt många trevliga människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar